Förhoppningarna var stora om att den parlamentariska kommittén som vart åttonde år ser över ramverket skulle ta Sveriges investeringsbehov i beaktande och reformera ramverket för att möjliggöra underskott under de år investerings- och underhållsskulden betas av. Resultatet blev ett balansmål som inte ens täcker hälften (cirka 25 miljarder) av den prognostiserade minsta nivån för behovet av offentliga utgiftsökningar […]